The best of Blocket...

...

Min favvo, Kei, påminde mig om den här gamla godingen:

Fortfarande till salu. Kan fås billigtsomfan!

Vad som föranledde den här annonsen?

Jo... såhä'va...
Anledningen till att vi överhuvudtaget använde oss av en lökhackare då... har du som har hängt med min blogg ett tag - f u l l s t ä n d i g t klar för dig.

En snabb resumé:
Vi förstod tidigt tidigt - ja, jättetidigt faktiskt! att det här med att hacka lök med en vanlig kniv egentligen var en fråga om liv eller död för oss.
Både jag och Brossan var flera gånger nära att dö av blodförlust av alla de skärskador vi åsamkade oss. Om plåster hade gått att köpa som metervara så hade vi gjort det för länge sedan, för det gick åt ett par kilometer...
Har en gång skurit mig ända in till benet när jag skulle dela på en tomat, t.e.x.

Jag skulle vilja vara så dramatisk och säga; att det är tack vare lökhackaren som jag står här idag!

Vi visste allvarligt talat knappt skillnaden på kok-korv och grillkorv när vi tog över Tjårren och det mesta vi tog i gick sönder.
Ok, A L L T gick sönder. Nöjd nu...

De tidigare ägarna hade avbildat alla burgarna på hamburgermenyerna.
Det var perfaderfa, tyckte jag, för då kunde jag se vad en cheeseburgare innehöll, t.e.x.
Vill minnas att jag blev helt vansinnig den dagen Brossan tog ner och slängde menyerna med motiveringen att det är bara turkhak som har bilder av käket på menyerna. De e töntigt!

Här hade Brossan samlat på sig ett rejält kok stryk!
VAFF! Hur skulle jag nu kunna mecka till en cheeseburgare lixom?!
Det har därför blivit en hel del alternativa lösningar på eventuella... eventuella problem som har uppkommit under den tid som följde strax efter det. Men, som alla vet: allt går att sälja med ett leende.

Nåja. Detaljer detaljer.
Vår lökhackare gick iaf söndersomfan. Kommer inte riktigt ihåg alla turerna, men jag har för mig att den gick ikras p.g.a. min dokumenterade klantighet, och jag bloggade om det i vanlig ordning.

KEI, som ju är en ärkespjuver, tog tag i saken och SKICKADE ner en ny lökhackare till Tjårren. Vet inte om det var hennes modersinstinkt som gjorde att hon agerade som hon gjorde. Hon måste iaf ha haft klart för sig hur... annorlunda situationen var för oss, just då, i Tjårren.

Ja jösses ja... HAHA!
Det är inte klokt vad mycket hyss man har ställt till med egentligen...


Nu'rå? Går det bättre med allt?

Mjovarrs. Det går jätteättebra!
*tittar oroligt på tavlan jag nyss hade ner och som gick i tusen bitar - somfan*


Så!! *Klapp klapp*
Gå nu genast till KEI och skriv något snällt, så hon blir glad!

MARCH-PANKAKA!!


Ciao

//S - Man