Andas...

...

Det senaste året har jag sprungit så fort så fort, har inte haft tid att stanna upp och reflektera över någonting egentligen.
Bara kört på.
Inte lyssnat ens på min egna kropps signaler.
Iggat allt vad "trötthetssymptom" eller "hettsomfan i huvuvdet" heter.
Trots att jag gått in i väggen fettsomfan bara för några år sedan, och känner igen symptomen. Har bara inte tid att falla igenom.
Så är det bara.


Mitt liv har fått stå tillbaka ända sedan flytten från Malmö, men det har varit min ursprungliga plan från första början - har hela tiden planerat för ett nytt liv i Götlaännaborg.

Visste, då jag flyttade upp, att det skulle bli ett, max två bortkastade år i The Hålan. Yupp... jag kan vara ganska krass ibland, men så är det nog om man inte hittat sin plats i vardagen ännu.
Just nu misshandlar/straffar jag mig själv svårt och det vet jag om!

Låt gå för den här gången.
Har ju en massa år på mig att ta igen de borttappade lixom...


Men nu handlar det om min moders liv, inte mitt.
Min mamma operereras idag (måndag) på Sahlgrenska sjukhuset i Götlaännaborg.
Hon blev intagen idag (söndag) på eftermiddagen och ska opereras på förmiddagen (måndag).
Hon har en godartad tumör i lungan som blockerar dess funktion.
De ska därför ta bort en tredjedel av ena lungan, en del som ändå inte fyller någon funktion eftersom den ändå inte fungerar.

Även om den är godartad så måste skiten bara bort - det är alla överens om.
Hon har bara 40%-ig kapacitet på den lungan.
Grejen är att morsan snart fyller åttio, så en operation i hennes läge är inget att ens skämta om, även fast man gärna vill!
I vår familj står humor högt i kurs.
Det är dagar som dessa som den står lågt i kurs...

Den här är på fullaste allvar.

Några få jääligt duktiga människor har under några timmar hennes liv i sina händer, det finns INGENTING jag kan göra för att påverka det.

Det skrämmer mig.
Somfan.

Jag står min mor väldigt nära.
Närmare än någon annan människa på den här jorden.
Det vore jääligt orättvist om hon togs härifrån nu, för hon har jääligt
mycket mer att ge.

Just nu laddar jag upp med positiva tankar och en bag inna da fakkin box.
Kör min grej, det brukar funka.

Jo... jag önskar att jag hade någon hos mig just nu.



Det får räcka med det så länge.


Ciao

//S - Man